fredag 27 juni 2008

Spiderwick



Spiderwick är en härligt spännande fantasyserie för de minsta (den är klassificerad på Hcf) men jag tycker att den håller god kvalité även längre upp i åldrarna. Den är skriven och illustrerad av Tony DiTerlizzi och Holly Black. Nu är den än mer spännande då vi kan ta del av fälthandboken som kan komma till användning om man möter oknytt. En riktigt fin bok där man kan vika upp sidorna och läsa om de olika varelserna. Jared har även gjort några inlägg i den.

Den handlar om syskonen Grace. Vi får mest följa Jared, 9 år som tillsammans med sin tvillingbror, den djurälskande Simon, deras fyra år äldre storasyster Mallory, som har fäktning som hobby, samt deras mamma flyttar in i en äldre släktings hus där det händer märkliga saker efter deras föräldrars skilsmässa. De finner ett hemlig rum som tillhört deras gammelmorfar Arthur Spiderwick. De finner hans fälthandbok över oknytt som han mött på för snart 100 år sen. Där finns det nedtecknat om de olika varelserna samt hur man kan övervinna dem. Under böckernas gång möter de flera av varelserna och det är tur att Jared lärt sig den utan och innan, då de snart blir av med den. Det går rätt våldsamt till, både barnen och deras mamma blir tillfångatagna och skadade, men med mycket list lyckas de övervinna de onda och få fälthandboken tillbaka, då den kan vålla stor skada om fel person får tag på den.

Serien Spiderwick som består av fem böcker, men fungerar nästan som fem kapitel i en bok då de oftast tar vid direkt efter varandra, ibland kan det ha gått någon vecka, men jag skulle rekommendera att läsa dem i rätt ordning. I bok 1 möter de vättar och vresar, i bok 2 rövas Simon bort av paddtrollen samt de får ta hand om gripen Byron, i bok 3 möter de Lucinda i vars hus de nu bor och hon berättar om allt hon har sett. I bok 4 rövas Mallory bort av dvärgarna och i bok 5 möter de den onda Mulgarath och lyckas övervinna honom samt får möta självaste Arthur Spiderwick som hållits fången av alverna utan att åldras. Ett märkligt möte.

Alla böcker har många härliga teckningar så att man alltid hänger med i berättelsen och nu kan man ju också samtidigt slå upp de olika oknytten i fälthandboken samtidigt som de möter dem. Det finns med brev mellan syskonen Grace och författarna i böckerna om Spiderwick så att de ska kännas så verkigt som möjligt. Det finns även med kartor i alla böcker så att man ser var barnen befinner sig. I bok fem förändras kartan så till vida att de olika ställena får en annan benämning med fokus på det onda. Det finns även med gamla urklipp, dokument och tavlor så att man verkligen är med i historien. Detta blir till en knepig tankeställare när man sen tar del av Bortom Spiderwick. Är detta sant eller inte, har det hänt på riktigt eller inte? Och sen slutar varje bok med en liten teaser med vad som kommer att hända i nästa och detta alltid på rim. Exempel från bok 5 med tips om fälthandboken:

Jovisst törs du läsa!
Det är inte farligt.
För kunskap är bra…
…men ska användas varligt.
Nu har det kommit en uppföljning som heter Bortom Spiderwick som består av tre böcker. Nu tar författarna det hela till en ny dimension. I bok 1 får vi träffa 11-årige Nicholas och hans nya styvsyster Laurie. Hon har läst böckerna om Spiderwick samt har fälthandboken och de två ger sig iväg för att själv leta efter oknytt. De är dock inte synska till en början (vilket innebär att man kan se oknytten), men snart möter de en najad som tappat bort sina systrar och självklart ställer de upp för henne. Tyvärr råkar de även på en jätte som de har svårt att hantera. De tar då kontakt med författarna som inte är till mycket hjälp, men de möter även Jared, som med hjälp av sina syskon finner lösningar på problemen. Ser fram emot vad som kommer att hända i bok 2 och 3.

Spiderwick består av fem böcker:
1. Vättar i väggen
2. Stenens öga
3. Lucindas hemlighet
4. Järnträdet
5. Mulgaraths vrede
Bortom Spiderwick kommer att bestå av tre böcker:
1. Najadens sång
2. Ett jätteproblem
3. ???
Arthur Spiderwicks fälthandbok över vår sagolika omgivning

Och nu finns även Spiderwick på DVD!
/Gunilla

måndag 23 juni 2008

Kiss- och bajshumor för de minsta





Nu har det kommit två nya böcker som verkligen är till för alla ungar som är i kiss- och bajsåldern. Den första heter Bajskorv av Stephanie Blake och den andra Det var det fräckaste! av Werner Holzwarth och Wolf Erlbruch. Den första är riktigt rolig medan den andra kan nästan ses som en faktabok om hur olika djurs avföring ser ut (har vi inte redan tagit del av detta på TV?).

Bajskorv är en rätt kort historia för de minsta med enkla teckningar där vi får följa den lille kaninen som bara kan säga ordet bajskorv hela tiden, vad hans föräldrar än frågar eller ber honom göra. En dag möter han vargen och blir uppäten och detta medför att vargen endast kan säga bajskorv hela tiden. Efter en stund får han ont i magen och tillkallar doktorn som är ingen mindre än kaninens pappa. Eftersom vargen svarar honom så som doktorns son alltid gjort drar han slutsatsen att vargen ätit upp hans lille son och plockar då modigt ut honom ur vargens mun, så som man kan göra i sagor. Men nu har den lille kaninen blivit välartikulerad som bara den ända tills sista sidan då han kommer på ett nytt ord: Prutt!

I boken Det var det fräckaste! får vi följa den lille mullvaden som sticker upp huvudet från sin håla och då får något brunt rakt i huvudet. Han blir arg och ger sig ut på en rundfrågning bland de andra djuren för att se vem som är den skyldiga. Han möter en duva, en häst, en kanin, en get, en ko och en gris och de bajsar alla på kommando för att se att deras avföring inte ser ut som den han har på huvudet. (Smått otroligt att alla kan skita på kommando och det tycks endast finnas ett av varje djur.) Till slut möter han två flugor och de kunde hjälpa honom efter att ha undersökt det bruna på hand huvud. Det är hundbajs. Mullvaden går då raka vägen till vakthunden Hans-Henrik och bajsar på hans huvud, en liten, liten svart plutt men mullvaden blir glad och nöjd och försvinner ner i sin håla igen. Man kan undra vad sensmoralen är i denna bok. Gör någon dig något ont så ska du hämnas. Frågan är om hunden hade gjort det med flit, han kanske inte ens sett mullvaden som kom upp från sitt hål när han utförde sin handling. Men vi får i alla fall lära oss hur avföringen från olika djur ser ut…

/Gunilla

fredag 20 juni 2008

I en klass för sig av Curtis Sittenfeld



Den klart bästa boken i min internatskolehög var I en klass för sig, av Curtis Sittenfeld. Detta var verkligen en Helena-bok, den var bra från första till sista sidan. Åh, den här måste ni läsa, om ni inte redan hunnit göra det (boken kom ut på svenska för ett par år sedan).

Boken handlar om Lee Fiora, som är 14 år när vi först får stifta bekantskap med henne. Hon har övertalat sina föräldrar att låta henne åka iväg för att bo och studera på internatskolan Ault. Förförd av bilderna i skolans broschyr och av den romantiska bilden av internatskolor i allmänhet (vem drömde inte om att gå på internatskola i sin ungdom?) söker hon in, och med hjälp av ett stipendium får hon möjlighet att förverkliga sin dröm. Tyvärr så blir det inte precis som Lee hade tänkt sig. På skolan känner hon sig snart utanför och hon påminns ständigt om att hon inte är som de flesta andra på skolan. De flesta eleverna är rika och även om ämnet aldrig tas upp så spelar pengar och klass alltid roll på Ault, även om varken lärare eller elever pratar högt om pengar.

Lee är en tjej som observerar sin omgivning och som funderar över precis allting absolut hela tiden. Hon tänker en aning för mycket bara, och detta gör att hon blir osäker och alldeles för självmedveten. Detta gör att hon missar en hel del chanser, så fort hon kan tänkas komma nära någon så sluter hon sig inom sig själv och stor del av sin tillvaro tillbringar Lee ensam med sina tankar. Lee vill betyda något för någon och blir själv fascinerad/kär/nyfiken på en hel del av sina skolkamrater, tyvärr ofta på ett obesvarat sätt.

Författaren Curtis Sittenfeld uttrycker Lees tankar på ett precist och snyggt sätt. Berättelsen tas upp i återblickar av berättaren Lee som när hon berättar har blivit äldre, har jobb och har gått vidare i livet. Det är det som är så intressant med boken. Tonåriga Lee känns verklig och sårbar på ett smärtsamt äkta sätt, samtidigt som man som läsare får små glimtar in i hennes vuxna nutid, vilket gör att berättelsen inte enbart handlar om tonårigt självcentrerat ältande utan om en djup inblick i en persons liv i den mest händelserika men också mest osäkra och läskiga perioden, tonåren.Språket i boken är mycket bra (bra översättning) och de olika längre avsnitten avslutas ofta med korta men åh, så fina och känsloladdade meningar som säger allt och känns i hela kroppen.

Vill du läsa en fin uppväxtsskildring i internatmiljö så måste du läsa I en klass för sig. Du kommer inte att ångra dig.

Nu tar jag semester. Vila, familj, familjens katter och hund, god mat, böcker...Mmmm

/Helena

måndag 16 juni 2008

Ögat över månskäran, av Libba Bray


I Ögat över månskäran får vi lära känna Gemma. Efter att hennes mamma dör, under mystiska omständigheter, skickas Gemma från Indien till England och till internatskolan Spence, en skola dit unga tjejer skickas av sina familjer för att de ska stöpas om till förfinade unga damer, redo att giftas bort till förmögna herrar från fina familjer. Boken utspelar sig i slutet av 1800-talet och de viktorianska konventionerna genomsyrar samhället.
På skolan är det som det brukar vara. Där finns det vackra och populära gänget, där finss de som hänger efter det populära gänget, där finns den osynliga massan samt naturligtvis också de utstötta, de som inte är nog rika eller nog vackra. Som ny elev vet inte Gemma var hon hör hemma och innan hon slutligen hamnar i en grupp så får hon känna av det grymma statusspel som pågår på skolan.
Som tur är har Gemma skinn på näsan. Hon nöjer sig inte med att följa skolans och samhällets förväntningar. Hon slås inte ner så lätt, trots att hon bär på en stor sorg och självklart är lika sårbar som alla andra.
Precis som alla andra är hon dock inte. Gemma besitter en gåva som innebär att hon ser syner. Som läsare var jag till en början lika förvirrad som Gemma själv. Vad är det frågan om? Vad är det som händer? Hennes gåva ställer till det för Gemma och snart har även några av de andra tjejerna också dragits in i den mystiska värld som omringar Gemma och som på flera sätt styr hennes liv.
Detta är en bok om vänskap och pakter, om makt och girighet, om svek och kärlek, om magi och vardagsliv, om historiska hemligheter. Spännande och suggestivt. Och gillar du den här boken och vill ha mer så finns det två böcker till i samma serie.
/Helena

fredag 13 juni 2008

En liten presentation

Josefine här och bloggar. Som Helena nämnde tidigare så ska jag sommarjobba här en stund under sommaren, 3 veckor tror jag att det är. Jag fick jobbet genom kommunen och det känns riktigt najs, för vem älskar inte böcker? Det är meningen att jag ska ha hand om Alfons Åberg utställningen med en kollega, men kollegan har inte kommit. Det har inte varit sååå mycket spring 1 trappa ner i konsthallen hos alfons heller än så länge. Så kom till Alfonsutställningen så att jag har lite att göra! Nej men jag gör andra saker också men i alla fall .

Som sagt var så älskar jag böcker och gör rätt ofta min pojkvän tokig genom att ligga och läsa för mycket. Det går i perioder men jag har alltid älskat att läsa. Jag tycker det är riktigt synd att man inte läser mer i skolorna. För jag märker direkt att om jag inte har läst på ett tag så blir hjärnan segare och stavningen på svenskan blir helt konstigt. Dessutom har jag lättare för språk när jag läser mycket, så ni som inte läser börja!... Stimulera hjärnan nu!

Dock är det lite svårt att jobba här på biblioteket ibland. Inte för att någon är otrevlig, alla är jättemysiga ^^ utan för att när man ska ställa in böcker i hyllorna så hittar man ju bara mer som man vill läsa.. Tiden räcker inte riktigt till att läsa allt bra! Men jag har allt läst ett par stycken under tiden jag har varit här och det inte har varit så mycket folk eller annat att göra.

Böcker jag har läst under denna vecka än så länge....
Lilla ångestboken av Linda skugge: den var inte riktigt rätt bok för mig i alla fall kände inte igen mig alls men det är ju också bra.
Naomi Noviks Jadetronen: Underbar precis som 1an men lite tråkigare
Johanna Lindbäck En liten Chock Riktigt bra men lite plötsligt slut vilket var synd
Eskort av Christina Wahlden: OTROLIGT BRA det känns som att du är personen
Nu kommer jag inte ihåg om jag har läst någon mer >.<

+++++ för nynäshamns bibliotek tycker speciellt om ungdomshörnan och lamporna i hyllorna det är synd att sorunda bibliotek inte har det som är min hemmaplan egentligen ^^

Josefine - förväntansfull och glad sommarjobbare

Var är Alaska? av John Green

När Miles flyttar från Florida och sina föräldrar till internatskolan Culver Creek i Alabama, får han chansen att återuppfinna sig själv, att bli den som han skulle vilja vara. Hemma i Florida har han varit en töntig kille utan kompisar vars största intressen har varit att läsa självbiografier och att samla på kända människors sista ord.
Första intrycket av Culver Creek blir inte så bra som Miles hade hoppats. Rummet är litet och sunkigt och det är svettigt och varmt. Snart ändras dock tristessen. In i rummet kliver nämligen hans rumskompis Översten och tar med sig Miles på äventyr. Med ett nytt smeknamn, Bullen, och en ny roll som "practical joke"-buse i en grupp med nya vänner, börjar Miles en resa bort från barndomen. Del i detta har ju så klart också Alaska, den vackra, tuffa och lynniga tjejen som finns på skolan och som fullkomligt tar över Miles/Bullens hjärta, hjärna och själ.
Boken är uppdelad i två delar, en som heter före och en som heter efter. Varje kapitel i första delen börjar med en nedräkning i stilen: "etthundratrettiosex dagar före" och man vill ju som läsare så klart veta exakt vad som kommer att hända. Det händer en hel del i den här historien och den viktigaste händelsen av alla, den förändrar Miles/Bullen som tar steget bort från sitt gamla jag och in i en ny era i sitt liv.
Är man i 15-årsåldern tror jag att man verkligen uppskattar den här boken. Man känner då igen sig i mycket av det som tas upp, i tankarna som tänks. Jag har ju också varit 15 år, så 15-åringen i mig känner ju igen sig i ett och annat, men som vuxen ser jag en hel del annat också som gör att den här boken inte blir den självklara succé hos mig som jag hade hoppats. Trots alla ämnen som författaren velat stoppa in i boken: filosofi, litteratur, tankar om liv och död, religion mm så känns historien ibland lite tunn. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det beror på men det finns ett par saker som jag retar mig på.
Först och främst är boken lite väl övertydlig för min smak. Det är lite "för mycket" när det gäller symbolik tex. Allt från titel till omslagsbild till alla ledtrådar i handlingen gör att man hela tiden anar vad som kommer att hända (dock inte hur det hela kommer att sluta).
Sen tycker jag inte att jag lär känna karaktärerna tillräckligt bra. Man lär känna berättaren Miles/Bullen, det porträttet känns personligt och nära, men resten, lärarna, snobbarna, Översten, Takumi, Lara och inte minst Alaska, blir bara figurer, symboler, och jag kan tyvärr inte känna speciellt mycket för dem. Alaska och Miles/Bullen står dessutom i överdriven kontrast till varandra precis hela tiden. Han är reserverad och lugn/hon är lynnyg och ibland riktigt otrevlig, han tänker/hon gör, han läser om författare i biografier (teori)/hon läser författarnas verk, deras personliga dikter (praktik) etc. Jag hade gärna sett att Alaska varit lite mer komplex, nu blir hon mest en manlig fantasi (naturligtvis är hon smal och nätt, men kurvig) som inviger Miles/bullen i vuxenvärlden.
Obs! Jag menar inte alls att det här är en dålig bok, tvärtom är den högst läsvärd och tankeväckande om man är tonåring. Det blev ingen personlig favorit bara.

P.S.

På tal om internat-böcker:
Min kollega Signe, som också bloggar, har precis läst en bok som även den utspelar sig på ett internat, ett ganska läskigt internat. Den boken lägger jag direkt i min läshög. Läs mer här.
/Helena

onsdag 11 juni 2008

Ojdå!


Ja, det blev ju en riktigt bra match igår mellan Sverige och Grekland. 2-0 till Sverige. Tråkigt nog råkade jag somna (!) mitt i matchen. Har numera ingen TV utan låg och lyssnade på matchen, på radio. Helt plötsligt väcks jag av grannar som glädjeskriker och jag inser att jag sovit bort Zlatans mål. Aj aj aj. Sen höll jag mig vaken i alla fall. Så kan det gå.
Nåväl. Tänkte ge några tips på böcker som har fotboll som tema eller som del i handlingen och som jag personligen tycker är bra.
Har du missat Lasse och Majas senaste fall, Fotbollsmysteriet (mest för dig mellan 6-10 år), så är det ju rätt tillfälle att läsa den just nu, såhär i fotbollstider. Sen kan du även läsa den somriga och mysiga Luddes salta sommar (mest för dig mellan 8-12 år) och fortsätta med serien Bollkänsla, där Tacklingar och tårar (mest för dig mellan 9-12 år) ingår. Boken tar upp fotboll men även vänskap och hur knasigt det kan bli ibland vänner emellan. Vill du kombinera fotboll med kärlek tycker jag du kan läsa Du och jag, Marie Curie (mest för dig som är tonåring). Trevlig läsning!
/Helena

tisdag 10 juni 2008

EM-läsning

Sugen på att läsa böcker om fotboll?

Klicka här för boktips för dig mellan 6-9 år.

Klicka här för boktips för dig mellan 10-13 år.

Klicka här för boktips för dig som fyllt 13 år.

Ikväll möter Sverige Grekland! Nice. Hoppas det blir en spännande match./Helena

måndag 9 juni 2008

Där ser man


Josefine heter en tjej som ska sommarjobba hos oss på biblioteket i sommar. Hon läser en hel del och har koll på läget vad gäller böcker. Bättre koll än vad jag har, visade det sig. Hon visste nämligen att Ögat över månskäran, som jag ju precis bestämt mig för att läsa (internat-temat), ingår i en trilogi. Det hade jag helt missat. De två första delarna har kommit ut på svenska och det dröjer väl inte länge förrän del tre också översätts. Del två heter Upprorsänglar och del tre heter The Sweet Far Thing. Enligt Josefine är Ögat över månskäran mycket bra. Jag tror att hon har rätt, det här är en tjej som verkar kunna sin sak.
Bokserien har en hemsida på engelska som du kan kolla upp. Gå in här.
/Helena

Internat-tema


Oj, vilket väder vi har haft! Härligt, härligt. Jag har verkligen njutit av sol och ledighet i helgen och läst böcker som om det inte fanns någon morgondag.
Jag höll ju på med min temaläsning om vampyrer men vampyrfrossandet avslutades lite tidigare än planerat. Efter ett tag kände jag helt plötsligt inte för att läsa om vampyrer längre så det blev bara en och en halv vampyrbok, faktiskt.
Jag läste Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist och den boken höll mig fängslad i ett par dagar (jag ville inte läsa för mycket åt gången). Detta är en ruggig historia och då är det, tyvärr, inte bara vampyrbiten som är läskig. Boken tar nämligen upp hemska ämnen såsom mobbing, missbruk och pedofili så det är ingen munter historia som presenteras, om nu någon hade trott det. Men, Låt den rätte komma in är en välskriven och spännande bok, mörk men även varm på sina ställen och karaktärerna är levande trots att författaren inte gödslar boken med långa beskrivningar av diverse slag. Det ska bli spännande att se filmatiseringen av boken. Filmen kommer i höst och jag ser verkligen fram emot den.
Ja, sen så var det meningen att jag skulle läsa Historikern, av E. Kostova, men jag kom bara till sidan 200 ungefär. Det var den segaste bok jag läst på länge. Mest en massa uppläsningar av gamla brev hela tiden. Tråkigt! Nä, det hjälpte inte att det hela handlade om vampyrer och Dracula-myten, som jag är väldigt svag för. Ämnet togs upp utan finess eller nya vinklingar och då blev jag lite uttråkad. Boken kanske tar sig efter att man läst hälften men jag hade inte lust att chansa. Har det inte hänt något spännande och/eller nytt efter 200 sidor så får det vara för mig. Too many books, too little time.
Och så var det ju Stephenie Meyers Eclipse. Den började jag inte ens på. Nä, det ramlade in andra böcker hela tiden som ville läsas av mig så jag får ta upp vampyrtemat en annan gång i stället. Det kanske var det fina vädret som gjorde det svårt för mig att hitta rätt stämning. Vad vet jag. Vampyrer trivs ju inte i solljus.
Nu blir det i alla fall ett nytt tema. Såhär i skolavslutningstider ska jag börja läsa böcker som utspelar sig på internatskolor. Har velat läsa de här tre böckerna jättelänge nu. Är väldigt fascinerad över internatskolor och den speciella miljö och stämning som finns där. Jag älskar detta, den skyddade miljön, de märkliga förhållningsreglerna, disciplinkraven, att bo tillsammans med sina klasskamrater.../Helena





tisdag 3 juni 2008

Vampyrtema





Läser för fullt om vampyrer. Hinner inte blogga.

/Helena