Nim och den hemliga ön

Wendy Orr har skrivit en härlig äventyrsbok om flickan Nim som klarar sig på egen hand då hennes pappa är ute till havs och utför vetenskapliga experiment. Hennes mamma är försvunnen sen länge då hon undersökte en blåvals maginnehåll, och valen blev skrämd av turister och försvann ner i djupet med Nims mamma i sin mage.

Nim har dock vänner på ön; vattenleguanen Fred, sjölejonet Selkie och havssköldpaddan Chica. De fyra fungerar ungefär som syskon som är bra på olika saker. Det känns lite Pippi Långstrump över det hela.

Nim får även lite råd och hjälp av en författare, Alex Rover, som hon har mejlkontakt med. En författare som skriver om hjältar som kämpar mot skurkar men som själv är jättefeg. Alex bestämmer sig att samla mod och ta sig ut till den öde ön för hon blir förskräckt då Nim är alldeles ensam på ön. Nims pappa har nämligen råkat ut för problem och inte kommer tillbaka till ön som bestämt och en storm är på väg mot ön…

Nim och den hemliga ön finns nu också att låna på DVD på Nynäshamns bibliotek.



/Gunilla

Sandvargen

Flera förskolor i Nynäshamn har varit på en teater för några månader sen som handlar om Sandvargen. Därefter har många av dem lånat böckerna om Sandvargen av Åsa Lind för att ha som högläsningsböcker.

Nu äntligen har vi våra exemplar kommit tillbaka till hyllorna och jag fick en chans att läsa dem och jag måste erkänna att jag också blev förtjust. Det roliga var att jag läste dem tyst för mig själv, men jag fick en märklig lust att läsa dem högt, vilket faktiskt hände vid flera tillfällen.

Trilogin består av: Sandvargen, Mera Sandvargen samt Sandvargen och hela Härligheten.
Det börjar med att vi får lära känna Zackarina som bor med sina föräldrar i ett hus vid en strand. När hon inte får tillräckligt med uppmärksamhet av sina föräldrar skapar hon sig en egen kamrat som hon kan vända sig till i alla lägen. Hon gräver upp denne Sandvarg ur en grop på stranden och efter det finns han alltid där för henne, att förklara sånt hon inte förstår och att finnas som stöd när något går emot henne.

Varje kapitel är rätt så fristående och ett nytt äventyr utspelas. Det startar ofta i huset och sen springer hon ner till stranden där Sandvargen alltid finns till hands för henne.
Det handlar om många vardagliga saker som till exempel hur Zackarina vaknar upp en morgon och hennes mamma har köpt henne ett par nya byxor och tagit bort de gamla. Problemet är då att Zackarina har lagt många bra saker i fickorna på de gamla byxorna och blir förfärad då mamman har slängt bort det och kallar det skräp. Zackarina söker tröst hos Sandvargen som i sin tur blir fascinerad över hur användbara fickor är, något som han i sin tur inte har. Detta gör att Zackarina glömmer det hon tidigare var upprörd över och kan komma hem glad igen.

En annan gång vill Zackarina gräva ner klockan i sanden då hon tyckte att den skapade så mycket problem där hemma. Hennes föräldrar kollade ofta på klockan och sa att det var så ont om tid, de tycks aldrig tid att fortsätta när det är som roligast. Då förklarar Sandvargen att klockan inte bestämmer över tiden utan att den bara mäter tiden. Då skyndar hon sig att springa tillbaka med klockan innan den upptäckts som försvunnen.

Jag tycker det finns en mysig humor i böckerna. Ett exempel på det är då Sandvargen kommit på en dikt till sandslottet de nyss byggt:

Färdigt! Olé! Det var det!
Zackarina tyckte att dikten var både kort och bra och ville gärna höra den en gång till. Sandvargen kliade sig på nosen och hummade en stund. Sedan sa han att det var en typisk engångsdikt, som man helst inte skulle höra mer än en gång i taget.
- Du har glömt den, va? sa Zackarina.
Sandvargen skrapade med tassen i sanden och nickade.
ur kapitlet Vem behöver Zackarina? ur Sandvargen

Det kan också handla om hur svårt det är att göra ingenting, om hur blåmärken kan ses som modighetsmedaljer och hur otäckt det kan bli att vara ensam hemma.

Detta är böcker jag rekommenderar att läsa högt för alla som vill lyssna.

/Gunilla

Finns Gud?

För en vecka sen skrev jag om den lille djävulen Baas som bodde i underjorden. När jag nu fick religionsboken Gud finns nog inte av Patrik Lindenfors i min hand så började jag fundera vidare på vad som faktiskt finns och inte. Visserligen är boken om Baas en skönlitterär bok, men tanken dyker ändå upp: Om det finns djävlar där nere med identitetskriser och tandlossningsproblem så kanske det också finns någon däruppe?

I boken Gud finns nog inte så ifrågasätter Lindenfors allt vad gudar heter. Annars känns det som om det finns en oskriven regel att inte ska ifrågasätta religioner och dess gudar. Jag mindes inte att jag uppmuntrades att ifrågasätta om Jesus verkligen gått på vår jord, det var på något sätt lika sant som allt det vi fick läsa i historieböckerna i skolan.

Lindenfors undrar varför är det mer OK att tro på någon som säger sig ha mött Jesus än att tro på de som säger sig ha sett flygande tefat och utomjordingar. Finns tomtar och troll? Det är omöjligt att bevisa att Gud finns, men det är samtidigt omöjligt att bevisa att Gud inte finns.

Han skriver att de flesta troende har fått sin tro från sina föräldrar och sin kultur. Detta tror jag stämmer väl. Jag hade en diskussion med en vän och frågade varför hon valt just den tron hon har. Svaret var rätt givet. Hon var inte insatt i de andra religioner och hennes föräldrar var troende, alltså blev den religionen naturlig för henne.

Lindenfors undrar hur det kan gå till när de olika religionerna säger att deras är den enda sanna, hur kan det då finnas så många av dem? Hur kan alla ha rätt samtidigt? Tänk om man trott på ”fel” gud och då inte kommer till det utlovade himmelriket? Flera religioner har ju också heliga böcker som de påstår är de enda sanna och de andra har fel. Hur kan man då lita på vad som står i dessa böcker om de motsäger varandra? Lindenfors tycker inte att vi ska ha dessa böcker som grund till någonting och de ska inte ha någon större betydelse i våra liv än några andra böcker. Man får helt enkelt avgöra vilka böcker som är viktiga för en själv.

Han menar också att man inte kan skylla eller hylla någon gud som orsak då något händer. Varför låter Gud/gudarna det ske så mycket ont? Varför får goda människor lida och så hundvalpar bli överkörda av bilar och dö?

Lindenfors upprepar flera gånger i sin bok: Tro inte på något som du inte har en god anledning att tro på. Religion är något som varje människa har rätt att välja själv – eller välja bort.

Jag tycker detta är en viktig bok för alla att läsa, vare sig man tror på Gud/gudar eller inte.

/Gunilla

Om jag kunde drömma

Jag vet att Helena redan har skrivit om Om jag kunde drömma av Stephenie Meyer (vill du läsa vad hon skrev, klicka här), men en recension från en jämngammal är aldrig en för mycket. Den handlar om Isabella Swan (Bella, som hon envisas att alla ska kalla henne) som flyttat till en lilla regniga stadem Forks i delstaten Washington i USA från Phoenix, Arizona. På biologin får hon sitta bredvid en jättesnygg kille som heter Edward Cullen. (Har du sett filmen innan du läst boken, så får du stora problem med att kunna se Edward som snygg, då skådespelaren bara är sååå ful i filmen.) Bellas "tur" trogen visar sig att den snorrike Edward är vampyr och Bellas blod är det godaste han känt doften av på 80 år…

Boken ingår i en serie med hittills fyra utkomna böcker:
Om jag kunde drömma – Twilight
När jag hör din röst – New Moon
Ljudet av ditt hjärta – Eclipse
Så länge vi båda andas – Breaking Dawn.

Gästskribent: Izabella, 13 år

P.S. På Nynäshamns bibliotek kommer det att bli en Twilight night den 21 april, kl. 18-20. Mer info kommer senare. D.S. /Gunilla

Djävulstanden

Jag tycker det är kul med lite annorlunda böcker och blev nyfiken på bilderboken Snäll som Johanna bloggade om för några veckor sen. Jag fann en kapitelbok från 2005 av samma författare, norska Gro Dahle, som heter Djävulstanden.
Här får vi följa med till underjorden som befolkas av elaka djävlar och vi lär känna lille Baas som inte riktigt känner att han hör hemma där. Han är inte lika elak som sina släktingar, hans huvud skaver mot den hårda huvudstenen (han önskar sig en mjuk kudde som människorna har) och han har inte tappat någon av sina små djävulständer som ska bytas till riktigt vassa djävulständer. Hans elaka bror retar honom och säger att han är en bortbyting och egentligen är en sån där människa som lever med sina mystiska saker ovan jord. Men till slut upptäcker han att en av hans tänder sitter lite löst.
Läs och se hur det går för Baas och hans familj i underjorden.

/Gunilla