Deluxe

Bokens namn: Deluxe
Författare: Anna Godbersen

Handling: Boken börjar med Elizabeths, huvudpersonens, begravning. Sedan följer en berättelse om vad som hände innan det. Elizabeth, som precis återvänt från en Parisresa, är förälskad i en stallpojke som arbetar i deras hus på Manhattan i slutet på artonhundratalet. Will, som han heter, vill att dem skall "fly" till Montana, bygga sig en gård... Men Elizabeths mamma tvingar Elizabeth att gifta sig med en rik man. Men det vill inte hon och inte hennes lillasyster heller, för hon är förälskad i mannen som Elizabeth skulle gifta sig med...

Betyg: Jag tycker att boken är en av dem bästa jag läst. Den är spännande och kärleksfull. Läs den!

Gästskribent: Izabella, 12 år

Monsterflickan

Jag har precis läst del 1 av 5 i serien av Monsterflickan av Stefan Ljungqvist och snyggt illustrerad av Johan Egerkrans.

I den första boken som heter Blodsband möter vi Mira och förstår snart att hon är rätt så ovanlig, fast hennes största önskan är att vara som alla andra. Varje natt förvandlas hon, håret växer så snabbt så att det svider i skinnet, naglarna blir långa, gula och spetsiga och tänderna växer så det knakar. Alla i skolan tycker att hon är ful och konstig och hon har inga vänner. Hon får reda på att den mamma hon bor hos inte är hennes riktiga, vilket gör att hon ger sig itu med sökandet efter sin riktiga familj. Hon får kontakt med en okänd släkting, en morbror Lopus, som leder henne till ett ställe där hennes okände bror hålls fången. Ett ställe där de har fångat in alla barn som tros vara monster.

Måste säga att jag tycker att boken har en bra spänningsfaktor och kommer definitivt läsa vidare de andra delarna.

Är det någon som har läst fler delar än den första? Dela gärna med er vad ni tycker!

/Gunilla

ABC

En ny ABC-bok har anlänt till biblioteket för några månader sen. När jag blir stor: en ABC-bok av Karin Tidholm och Emma Åkerman. I den får man samtidigt chans att fundera på vad man vill bli när man blir stor, samtidigt som man lär sig bokstäverna.

Varje bokstav blir ett yrke som ett barn drömmer om och rimmar lite lätt om det så att man ska förstå vad det går ut på. Jag tror att alla barn har ett hum av vad en bagare eller pilot är, men svårare är arborist och modist. Nya yrken som inte fanns när jag var liten är nätverkstekniker och webbmaster. Fast man kan undra vad en webbmaster egentligen är, rimmet går som följer: ”Webbmaster blir bra, sa Katta – jag är snabbast på att chatta!” Bilden visar en tjej som sitter vid en laptop med några take away-kaffemuggar bredvid sig.

Jag tycker det är skönt att de gått utanför de starka könsrollerna och låtit en kille bli undersköterska och en tjej bli överläkare. Det är också tjejer som är spårvagnsförare, lastbilschaufför och vaktmästare.


Vill också passa på att rekommendera två andra ABC-böcker från 2007: Carina Wiréns Lilla ABC med Rut, Knut och Tjut samt Eva Lundgrens Magic, Cilla & Baby: ramsor om tjejer, killar och grejer som Johanna tidigare bloggat om. Och vi får inte glömma den hemska ABC-boken på engelska som Helena tipsat om: The Dangerous Alphabet av Neil Gaiman.


/Gunilla

Otäck framtidsvision

Det första som möter en när man får boken i handen är den obehagliga bilden på framsidan. Man förstår direkt att detta inte kommer bli en nöjsam läsning, men riktigt spännande. Boken jag talar om är Hungerspelen av Suzanne Collins.

Den utspelar sig i framtiden i det gamla USA, nu kalla Panem, där landet har delats in i 13 distrikt, varav bara 12 finns kvar då de krossat det trettonde. Det råder misär i flera distrikt, medan andra lever i överflöd. Vi får följa 16-åriga Katniss som lever i distrikt 12, ett gruvdistrikt som är ett av de fattigaste distrikten. Hon får bända på reglerna och ge sig av utanför gränserna för att kunna få tag i mat till sin familj genom att jaga i skogen.

Varje år går Hungerspelen av stapeln. Detta är det största TV-programmet som alla måste kolla på. Det börjar med att deltagarna lottas ut. En kille och en tjej från varje distrikt som är mellan 12 och 18 år ska deltaga. Katniss systers namn dras, men hon erbjuder sig snabbt som frivillig i hennes stället. Med sig från sitt distrikt får hon bagarsonen Peeta som hon inte tror har så stor chans i detta spel. Spelet går nämligen ut på att efter att de blivit stylade, coachade och uppvisade inför hela Panem via TV så skickas alla 24 ungdomar ut i en ödemark där de ska ta livet av varandra, och den som överlever vinner mat och annat till sitt distrikt. Inte nog med att de har varandra som fiender, så hjälper spelledningen till och utsätter dem för faror så att det blir mer spännande för publiken. Även här bänder Katniss på reglerna, till spelledningens missnöje.

Det blir som en sjuk mix av Flugornas herre möter Expedition Robinson där de flesta deltagare inte gått in i det frivilligt. Det finns dock de från de välbärgade distrikten som har tränat större delen av sina liv för att vara med, hur absurt de än må låta.

Den känns på något sätt verklighetstrogen, det känns som om det inte omöjligt att detta faktiskt kan ske i vår framtid, vilket jag verkligen hoppas att det inte kommer att göra. De stackars ungdomarna hamnar i en situation där det gäller att döda eller dödas och deras öden styrs helt utifrån underhållningsfaktorn.

Detta är del ett i en planerad trilogi och jag väntar med spänning på de resterande delarna. Vad jag upptäckt på nätet så är den rätt uppmärksammad världen över, och det blir ju inte sämre av att författaren till Twilight-serien, Stephenie Meyer, rekommenderar den.

/Gunilla

Feminism

När jag var på Bokmässan i Göteborg för några veckor sen passade jag på att bevista ett seminarie som tog upp två böcker som rör genusvetenskap: Äga rum för vilken Moa Elf Karlén och Johanna Palmström är redaktörer och Det dom inte sa: Om hur jag blev feminist av Lisa Lindén. Det är en senare som jag vill berätta om här och nu.

Jag fann detta vara en riktigt välskriven bok för ungdomar som vill ha en grundläggande upplysning om vad feminism och jämställdhet är. Hon blandar fakta med egna upplevelser på ett bra sätt vilket gör att man får en förankring i verkligheten så att det inte bara blir en massa teori som rabblas upp. Hon tar bland annat upp hur feminister och tjejer visas upp i media, hur det sett ut i historien (hur många det är som har kämpat för att det ser ut som det gör idag), vad som är skillnaden på kön och genus, olika typer av feminism och mycket annat.
Boken känns väldigt här och nu 2008 och det ska bli intressant att se hur vårt samhälle har utvecklats om 20 år och då gå tillbaka denna bok och fundera på vad vi ser som jämställt nu.

Det viktigaste är att vi inte är OK med hur olika killar och tjejer behandlas överallt i samhället. Både killar och tjejer måste reagera när de behandlas annorlunda på grund av sitt kön.

Läs gärna denna bok och fångar den ert intresse finns det fler böcker i detta ämne på biblioteket på hylla Ohj. På barn- och ungdomsavdelningen finns bl.a. Vadå feminist av Lisa Gålmark och Lilla feminstboken av Sassa Buregren. För de äldre tonåringarna kan jag även rekommendera Fittstim från 1999 och den nyutkomna Pittstim, vilka står på vuxenavdelningen.

/Gunilla

Fantasy?

Har märkt att jag börjar flumma in på fantasy, en genre som jag tidigare inte läst så mycket av. Jag tror det började för några år sen med Harry Potter för min del, fast jag har än så länge bara läst till del fyra. Men de senaste dagarna har jag funderat mer och mer vad fantasy egentligen är.

I mitt förra inlägg så drog jag en parallell mellan Marrs bok och Spiderwick då båda till stor del handlade om oknytt. Båda skriver om oknytt som om de är självklara varelser omkring oss, men andra menar att oknytt endast tillhör folktron, att det inte finns några riktiga bevis att sådant existerar.

Vad krävs för att vi på biblioteket samt bokhandlar och förlag ska avgör att en bok ska tillhöra denna genre? Om vi till exempel tittar på Harry Potter (som vi bestämt tillhör fantasy) och jämför honom med Astrid Lindgrens Mio, min Mio då känns det som om Rowling snott många delar av Lindgren.

Några exempel: Både Mio och Harry lever i vår verklighet hos hemska fosterföräldrar men har ett stort öde som väntar på dem i en annan värld. Där väntar en stor fiende som de ska övervinna: Riddar Kato respektive lord Voldemort. När de kommer till den andra världen får de en följeslagare som känner till dem sen innan och blir dess medhjälpare: Jum-Jum respektive Ron. De får båda flygande ”farkoster” att ta sig fram med samt osynlighetsmantlar. De beger sig båda in i den döda/mörka skogen, de möter onda varelser: Katos spejare respektive dödsätarna, men har vapen att skydda sig med: magiskt svärd respektive trollstav.
Åsa Grenholm har tänkt samma tanke och gått in på det lite djupare gällande Mio och Harry.

Betyder detta att vi ska flytta över Mio till fantasy-hyllan? Hur ser vi sen på Peter Pan, Alice i Underlandet och C. S. Lewis’ serie om Narnia? Även dessa karaktärer startar i den verkliga världen och sedan händer något som gör att de förflyttar sig till en annan värld/dimension där andra sorters varelser existerar.

Räcker det att det finns en fantasivärld i boken för att det ska bli fantasy?
Var går gränsen mellan saga och fantasy?

/Gunilla

Blivande Sommardrottning?

Jag fångades först av den otroligt vackra bilden på omslaget på boken Mer än ögat ser av Melissa Marr (den heter Wicked Lovely i original). Det är en flicka som håller fram en frostig blomma i sina istäckta händer. Man förstår senare in i boken vad det har med historien att göra.

Vi får följa 17-åriga Aislinn som är synsk, hon har alltså förmågan att se oknytt, en nedärvd gåva från hennes mormor och mamma. Hon har fått lära sig att ignorera oknytten, både för att omgivningen inte ska tro att hon är tokig som pratar med sånt som inte finns samt att de allt som oftast är väldigt farliga. Detta med oknytten var en av anledningarna att jag hade svårt att komma in i boken då jag fick Spiderwick i bakhuvudet och alla dess oknytt i fälthandboken. Men efter några kapitel kom jag in i berättelsen och den blev faktiskt riktigt spännande. I början av varje kapitel finns det citat från gamla böcker som behandlar knytt i olika former, vilket gör att man får reda på hur de agerar.

Aislinn hade fått lära sig de tre reglerna som gäller när man stöter på oknytt: Locka aldrig till dig deras uppmärksamhet, svara dem aldrig och stirra heller aldrig på dem då de är osynliga. Oknytt kan nämligen välja huruvida vanliga dödliga kan se dem eller ej och de kan också förklä sig för att lura till sig de dödliga. Hon har också fått lära sig att de inte tål stål, vilket gör att de inte trivs lika bra i staden, men vissa har blivit starkare och kan nå henne.

När boken tar sin början har hon blivit förföljd av oknytt under en tid och försöker ignorera dem bäst hon kan. Men en av dem, Keenan som är Sommarkung, ger sig inte och är helt bestämt att få henne. Aislinn är dock fast bestämd att inte bli lurad, dessutom har hon funnit kärleken i Seth, en vanlig dödlig. Samtidigt som Keenan gör allt för att övertyga Aislinn att bli hans drottning och tillsammans vinna makten från den onda Vinterdrottningen så finns det en Vinterflicka, Donia, som försöker hjälpa Aislinn. Detta gör att man som läsare inte riktigt blir övertygad om det är en god idé eller inte att Aislinn ska bli Sommardrottning. Blir hon lurad eller kan hon rädda hela världen från att bli nedfrusen?

Så när man kommit en bit in i boken får man följa alla tre och se saken från deras vinkel: Aislinn som inte vet vem hon kan lita på, Keenan som gör allt för att vinna Aislinn samt Donia som hotas av Vinterdrottningen för att stoppa Aislinn att bli Sommardrottning samtidigt som hon får order av Keenan att övertyga Aislinn att tacka ja till erbjudandet. Men även om Ailsinn tackar ja till erbjudandet så är det inte säkert att hon blir drottning. Många innan henne har provat och blivit Vinterflickor och fått leva i flera årtionden av hård köld.

Är hon den utvalda?

/Gunilla