Jag tror det började för några år sen med Harry Potter för min del, fast jag har än så länge bara läst till del fyra. Men de senaste dagarna har jag funderat mer och mer vad fantasy egentligen är.I mitt förra inlägg så drog jag en parallell mellan Marrs bok och Spiderwick då båda till stor del handlade om oknytt. Båda skriver om oknytt som om de är självklara varelser omkring oss, men andra menar att oknytt endast tillhör folktron, att det inte finns några riktiga bevis att sådant existerar.
Vad krävs för att vi på biblioteket samt bokhandlar och förlag ska avgör att en bok ska tillhöra denna genre? Om vi till exempel tittar på Harry Potter (som vi bestämt tillhör fantasy) och jämför honom med Astrid Lindgrens Mio, min Mio då känns det som om Rowling snott många delar av Lindgren.
Vad krävs för att vi på biblioteket samt bokhandlar och förlag ska avgör att en bok ska tillhöra denna genre? Om vi till exempel tittar på Harry Potter (som vi bestämt tillhör fantasy) och jämför honom med Astrid Lindgrens Mio, min Mio då känns det som om Rowling snott många delar av Lindgren.
Några exempel: Både Mio och Harry lever i vår verklighet hos hemska fosterföräldrar men har ett stort öde som väntar på dem i en annan värld. Där väntar en stor fiende som de ska övervinna: Riddar Kato respektive lord Voldemort. När de kommer till den andra världen får de en följeslagare som känner till dem sen innan och blir dess medhjälpare: Jum-Jum respektive Ron. De får båda flygande ”farkoster” att ta sig fram med samt osynlighetsmantlar. De beger sig båda in i den döda/mörka skogen, de möter onda varelser: Katos spejare respektive dödsätarna, men har vapen att skydda sig med: magiskt svärd respektive trollstav.Åsa Grenholm har tänkt samma tanke och gått in på det lite djupare gällande Mio och Harry.
Betyder detta att vi ska flytta över Mio till fantasy-hyllan? Hur ser vi sen på Peter Pan, Alice i Underlandet och C. S. Lewis’ serie om Narnia? Även dessa karaktärer startar i den verkliga världen och sedan händer något som gör att de förflyttar sig till en annan värld/dimension där andra sorters varelser existerar.
Räcker det att det finns en fantasivärld i boken för att det ska bli fantasy?
Var går gränsen mellan saga och fantasy?
/Gunilla
4 kommentarer:
Ja, det där är en intressant fråga... I vuxenvärlden skulle det inte gå att kalla en fantastisk berättelse för saga - om det inte hamdlar om gamla isländska sagor men, där har termen en annan betydelse.
Å andra sidan ska väl genreindelningen, i litteratur såväl som i musik, framför allt vara en praktisk kategorisering, inget slaget i järn, hugget i sten eller något att dra sina svärd (eller stavar ;) i strid för?
I "Fantasy & Reality. Unga böcker"
försöker jag mig på en simpel men (tycker jag) användbar definition av begreppet "fantasy".
Och då blir "relity" - en homonym till hur det ordet används idag -all skönlitteratur för ungdomar som inte är fantasy.
Läs gärna mitt försöktill definitioner och tänk om du tycker att de skulle kunna fungera på dit bibliotek. tack.
Lena K E
REALITY
och DITT stavas med två T
Kim: Det ÄR svårt att genrebeteckna saker, vissa upphovsmän vill ju inte ens hamna i ett fack, vilket gör det svårt för oss på bibliotek. Sen förändras ju också definitionen av olika genrer under tiden.
Lena: Tack för ditt tips! Har lånat din bok nu, den var nyss inkommen på vårt bibliotek. Får se om det blir några förändringar hos oss.
/Gunilla
Skicka en kommentar