Det är sällan jag läser böcker där stora delar av handlingen berör sport. Sport är helt enkelt inte min grej, men jag anser att man åtminstone ska försöka och ge allt en chans. Till min lycka så innehöll Anna Vikströms böcker om Kim inte så mycket basket, utan mer om vänskapsrelationer, kärlek och olika brott.
Den första boken heter Spela falskt (från 2007). Den börjar med att Kim varit på en fest och mår riktigt illa. Det kommer fram till att någon lagt ecstasy i hennes glas. Vem kan det ha varit som har tillgång till droger? Senare blir hon vittne till ett bråk i sporthallen mellan några killar, men hon vet inte riktigt vilka de är. Nyfikenheten tar överhanden och hon försöker lista ut vilka det kan vara och vad bråket handlat om. Detta borde hon inte ha gjort, då de listar ut vem hon är och de kidnappar henne.
I den andra boken, nyss kommen till biblioteken, heter KIM 145 och är en fristående fortsättning på Spela falskt. Vid bokens början har det gått några veckor sen kidnappningen. Nu ska hon iväg och campa med sitt basketlag, men upptäcker en bil där en kvinna vinkar hysteriskt. Kim möter denna bil vid flera tillfällen och luskar ut vem som äger denna bil med registreringsnummer KIM 145. Det kommer fram till att det är en några män som sysslar med människosmuggling och hon hjälper polisen återigen att få fast de skyldiga.
Samtidigt som hon löser brotten får man lära känna hennes vänner, och även ovänner för den delen. Det har också flyttat in en ny kille i grannhuset som hon omedelbart hatar (även han spelar basket). Han är dryg mot henne men nånstans därinne så vaknar det andra känslor hos dem båda. Kan väl berätta att i den andra boken så blir de ett par, och man kan gissa sig till redan i första boken varthän det kommer att barka.
/Gunilla
onsdag 27 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar