måndag 11 februari 2008

Kid Svensk

Biodags i Nynäshamn. Vi var ca 6 personer (!) som "trängdes" på Bio Vågen ikväll. Vi var där för att se på en svensk/finsk prisbelönt barn/familjefilm.
Kirsi Ruotsalainen kallar sig själv för Kid Svensk. Hon bor i Göteborg med sin mamma, en mamma som inte lärt sig svenska och därför är beroende av sin dotter när det kommer till att prata med andra personer. Kid känner skam och ilska gentemot sin mamma och argare blir hon när hon tvingas spendera sommaren i Finland i stället för att få praktisera på lokalradion, en praktikplats hon vunnit genom en tävling.
I Finland blir Kids mamma en annan person, lite lyckligare, lite mer komplex, något som Kid upptäcker så småningom. Hon upptäcker också att hon och barndomskompisen Jamppe ser på varandra på ett nytt sätt nu när dom blivit lite äldre och dom testar sig fram i frustration och nyfikenhet.
Det här var en rätt märklig film, tyckte jag. Jag vet inte riktigt vad den vill säga mig. Den nuddar vid många olika teman: att leva med två kulturer, barndomens upptäckter kring vuxenvärlden och om det ibland mycket komplicerade förhållandet mellan föräldrar och barn. Mamman i filmen har förlorat sin man (Kids pappa) och lever i en för henne otrygg värld (Sverige) där hon inte förstår sin omgivning pga språket. Mammans oförmåga att göra sig förstådd bland svenskarna är dock inte lika obekväm som hennes oförmåga att göra sig förstådd hos sin dotter. Tystnaden och avståndet dem emellan är riktigt obehaglig.

Nä, jag blev inte riktigt klok på den här filmen.
/Helena

fredag 8 februari 2008

Tjusiga bokmärken



Såhär fina blev de bokmärken som Bokfika-gruppen gjorde igår torsdag. Det låg snyggt glitter över hela bordet när vi var klara!
Mellan fikat och pysslet hann jag berätta om tre favoritböcker jag tycker att alla mellan 9-12 borde läsa: Den magiska kepsen och Anna Larssons hemliga dagbok, båda av Petter Lidbeck, samt böckerna om Hedvig, av Frida Nilsson.
Nästa Bokfika kommer jag att presentera nyheter som kommit in till biblioteket. Ni som vill vara med får hemskt gärna ta med er texter ni läst eller skrivit själva och som ni vill prata om med oss andra. Anmäl er på biblioteket.
/Helena

torsdag 7 februari 2008

Ni skulle ha varit med


Ni skulle verkligen ha varit med igår onsdag när vi hade den mycket populära och, visade det sig, mycket trevliga författaren Christina Wahldén på besök på Nynäshamns bibliotek.

Vi var en liten skara på ca 12 personer som hade samlats i Konsthallen. Att vi var en liten grupp bidrog dock till att publiken vågade ställa en hel del frågor till Christina Wahldén, vilket gjorde att det hela kändes personligt, opretentiöst och ganska mysigt, faktiskt.

Wahldéns böcker behandlar otäcka ämnen såsom våldtäkt, hedersrelaterat våld, sexuella utnyttjanden och självmordstankar. På grund av de, tyvärr, ständigt aktuella ämnena, språkets rättframma och lättsamma form samt, som författaren själv poängterade, böckernas relativt korta sidantal, läses hennes böcker väldigt ofta på skolor, något som hon uppskattar. Alla böckerna lyfter fram ämnen som verkligen tål att diskuteras tillsammans med unga människor, inte minst ämnet i hennes senaste bok, För bra för att dö (som jag bloggat om här). Med tanke på att självmord är den vanligaste dödsorsaken för människor mellan 15-40 år så är detta, sorgligt nog, en otroligt angelägen bok.

Vi i publiken fick en presentation av Christina Wahldéns alla ungdomsböcker och fick även höra ett utdrag ur hennes kommande bok, Det dina ögon ser. Boken kommer i höst och handlar om en tjej som blir misshandlad av en annan tjej. Det hela bevittnas av en tredje flicka. Ska hon våga berätta vad hon har sett? Jag ser fram emot denna läsning. Bokens omslag, som är klart och som vi fick titta på, var snyggt och lockande.

En fråga som ställdes i publiken var om någon av böckerna någonsin varit aktuell för filmatisering. Vad gäller Kort kjol så har detta faktiskt diskuterats. Christina berättade om roliga manusförslag hon läst, som innehöll både isbjörnar och sjungande postkassörskor! Någon film lär det nog tyvärr inte bli, trodde hon.

Allt som allt var detta i mitt tycke väldigt lyckat och jag tror att alla i publiken var nöjda. Tack för igår alla som var med!

/Helena

onsdag 6 februari 2008

Fri att vara sig själv


Igår var jag och Johanna på bokhandeln Hallongrottan Böcker och kuriosa och lyssnade på när bokhandlaren Bitte Andersson samtalade med Karin Salmson från Vilda förlag. Vilda förlag är ett litet och ganska nystartat förlag vars vision är att:
"* Ge ut böcker som hjälper barn och vuxna att visa och känna empati, medmänsklighet och praktisk demokrati.
* Ge ut böcker som normaliserar nya och fria könsroller.
* Ge ut böcker som medverkar till en större frihet för individen att skapa sin egen identitet utan att vara fastlåst av normer och traditioner. "
Vilda förlag ger ut böcker som "krammärkts", dvs lever upp till demokratiska och jämställda värderingar.
Om du är intresserad får du gärna fråga oss på biblioteket om tips på barnböcker där karaktärerna inte framställs på könsstereotypa sätt. Två av mina favoriter just nu är den jättefina bilderboken Var är min syster? av Sven Nordqvist (som jag bloggat om här) samt Våffelhjärtat av Maria Parr (som jag bloggat om här). I båda dessa böcker har vi killar i huvudrollen, vilket i och för sig är mycket vanligt, men det är killar som är känsliga och eftertänksamma och som ser upp till och beundrar varsin tjej, i första boken en syster och i andra en granne och bästa kompis. I många böcker begränsas killar till att vara enbart tuffa, arga eller våldsamma. Här blir det mer nyanserat. Tjejernas karaktärer är i båda böckerna komplexa och intressanta, något som jag alltid välkomnar.
Att ge barn vida referensramar i livet och visa upp att livet och att människor kan se ut och vara på olika sätt är både viktigt och värdefullt.

Jag avslutar med ett tips:
Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm har en utställning som heter "Fri att vara sig själv? Om flick- och pojkroller i litteraturen". Utställningen innehåller böcker och text samt listor med boktips att ta med sig hem. Har du vägarna förbi så rekommenderar jag en titt. Utställningen pågår 11/2-29/2.

Mer om Vilda förlag kan du läsa här.
/Helena

tisdag 5 februari 2008

Bokfikadags



Jaha, igår hade jag lite pyssel för mig hemma efter jobbet. Jag var ju tvungen att prova pysselmaterialet inför torsdag, då vi ska tillverka egna bokmärken på Bokfikat. Det blev ganska fint, tycker jag. För er som inte ser exakt vad jag gjort så står det Helena i lila glitter, på en svart och rosa fond med lite hjärtan. Jag är dock övertygad om att vi får fram ännu finare bokmärken på torsdag, plus en lista med favoritböcker också, temat för denna gång.
/Helena

fredag 1 februari 2008

Musik musik musik

Ja, detta inlägg handlar om musik.

Du har väl inte missat att Nynäshamns bibliotek köper in en hel del musik som du kan låna hem och lyssna på? Har du missat det så är det verkligen dags att upptäcka våra musikhyllor. Jag och kollegan A insåg idag att det kommit en hel del bra musik från svenska artister på senaste tiden. Av de senaste inköpen var nästan alla från Sverige: Hästpojken, Pascal, Moto boy och Lykke li, för att nämna några.

Klicka här för att se vilka skivor inom genren pop/rock som köptes in under 2007.

Och, som vanligt, vill jag påminna om att om du har egna förslag på inköp så är det bara att skriva en kommentar eller säga till vid informationsdisken.

Vad lyssnar jag själv på just nu? I min iPod är det Lykke Li, Bat for Lashes och Familjen som snurrar runt just nu. Finfina grejer! Trevlig helg på er.
/Helena

Underjordiska hemligheter i New York


Ananka Fishbein (ja, hon heter faktiskt så) upptäcker en dag att det finns hemliga gångar och rum under gatorna på Manhattan. Hennes liv blir inte sig likt efter det.
I klassen upptäcker hon plötsligt den lilla vithåriga Kiki Strike längst bak i klassrummet. Den här fascinerande tjejen, har hon alltid gått i klassen? Vem är hon? Varför håller hon sig alltid för sig själv? Ja, frågorna är många, och fler blir det.
Det visar sig att de hemliga underjordiska gångarna fungerat (och fungerar) som gömställen för tjuvar och andra ljusskygga personer. Det kan finnas kvarglömda skatter i rummen och därför föreslår Kiki Strike att Ananka ska hjälpa henne att undersöka saken. Tillsammans med fyra andra tjejer, som är experter på kemi, förfalskningar, utklädnad samt teknik (obs! tjejerna är 12-14 år), ger dom sig iväg ner i den farliga underjorden.
Boken är spännande och vilka modiga och tuffa tjejer! MEN. Jag blir så irriterad! I den här boken, såsom i så många andra, finns tyvärr den ganska klassiska scenen där Ananka, den lite nördiga tjejen, går igenom en fysisk förvandlig och man upptäcker att hon under ytan även visar sig vara snygg! Lite smink och nya kläder och så poff! så blir hon en helt ny och mer intressant person, trots att hon var smart och orädd och redan intressant innan. Jag blev riktigt besviken när det här partiet dök upp, bokens ton i övrigt är nämligen rätt så feministiskt medveten. På sidan 17 t.ex. kan man läsa följande stycke:
"Jag har lagt märke till att en av de största fördelarna med att vara flicka är att de flesta människor vägrar att ta en på allvar. Pojkar måste jämt hållas under uppsikt och blir alltid först misstänkta om det händer något, men alla förväntar sig att flickor ska göra som de blir tillsagda. Det kanske känns lite som en förolämpning, men andras låga förväntningar kan faktiskt visa sig vara en välsignelse. Om man är smart kan man nämligen vända andras dumhet till sin egen fördel. Det är förvånansvärt vad man kan komma undan med om ingen bryr sig om att hålla ögonen på en."
Well well. Läs själva och se om ni håller med. En spännande och lite annorlunda bok är det, trots allt.
/Helena