En fransk liten pärla

Jo, jag tyckte om Susie Morgensterns bok Hemliga brev. Den är inte perfekt på något sätt men jag tycker om den på grund av ämnet den behandlar.

Ernest är 10 år och lever ett mycket stilla och monotont liv med sin farmor. Hans mamma är död och hans pappa är försvunnen. Livet består av skola, mellanmål, kvällssoppa och läxor. Ernest håller sig för sig själv på skolan, är tystlåten och har inga vänner. Ernest och hans farmor pratar inte mycket med varandra. Det enda spännande som finns i deras lägenhet är ett brev som hans farfar skickade hem under kriget och som ingen kunnat läsa eftersom det är kodat.

En dag dyker Victoire upp. Hon börjar i Ernests klass och formligen kastar sig in som en virvelvind i hans liv. Hon har tolv bröder och lever ett kaotiskt och hektiskt liv som hon drar in Ernest i. Genom Victoire upptäcker Ernest att livet har så mycket mer att erbjuda och sakta men säkert kommer han ut ur sitt skyddande skal och börjar leva ett nytt, roligare liv.Det är inte alla människor som tar vara på sitt liv fullt ut. Det kan bero på olika saker: ensamhet, sorg eller rädsla, eller att man lever kvar i ett förflutet som blir viktigare än nuet. Jag tycker om att läsa om människor som, om än för en liten stund, inspireras till att leva lite mer, lite vildare, lite roligare. I Hemliga brev får man en sådan historia och därför tycker jag om den. Att det hela sedan utspelar sig i Frankrike och att alla har fantastiska, vackra namn är bara ett litet extra plus i kanten.

/H