I boken Jävla Lucia får vi träffa Martin. Han är otroligt kär i Leena som går i hans klass. Men, Martin vet att dom aldrig kommer att bli ihop, Leena och populär och det är inte han.
En dag händer det dock något. En ny tjej, som säger att hon heter Lucia, kommer till klassen. Det är märkligt för ingen har hört talas om att hon ska komma, inte ens fröken. Och konstigare blir det. Det börjar hända en massa märkliga saker och Lucia säger till Martin att hon kommit för att hjälpa honom. Lucia visar sig vara en mycket speciell person med ett mycket speciellt uppdrag.
Ja, vad tycker jag om boken då? Ja, att plocka in en ny person i en grupp, en skolklass i det här fallet, är ett klassigt berättargrepp som inte är direkt ovanligt i ungdomsböcker. Den nya personen ställer till oreda och i kaoset som uppstår kommer saker och ting upp i annorlunda dager. Lucia skapar t.ex. ett förväntat kaos i klassen och som läsare vill man, på samma sätt som Martin, få veta mer om henne. Det faktum att hon framstår som mystisk och ovanlig på ett övernaturligt sätt gör dock att den här historien inte känns tjatig trots att berättargreppet som sagt använts många gånger förr. Jag tycker även om att gott och ont inte tas upp på ett konventionellt sätt. En bok som roar men som även drar läsaren med sig till mystiska, mörka ställen.
/H
2 kommentarer:
Vågar man fråga vad du tyckte om boken ...? :-)
Visst vågar du fråga det! Har lagt till lite text så nu beskriver jag inte bara innehållet utan ger även en kort recension.
Skicka en kommentar