När David Case i sista sekunden hindrar sin lillebror, som precis lärt sig gå, från att kasta sig ut från fönstret i ett försök att flyga som en fågel, börjar han tänka på alla faror som lurar runt varje hörn. Han käner sig utpekad av det lömska Ödet och han blir övertygad om att något hemskt kommer att hända honom. Han är dödsmärkt.
David försöker undkomma Ödet genom att byta utseende och namn. Han börjar kalla sig Justin Case (lysande namn, eller hur?) och hans nya utseende och förhållningssätt framkallar både åtrå och avståndstagande hos människorna runt omkring honom. Klasskompisen Peter och Justins nya vän Agnes är dom enda som kommer honom nära, om man inte räknar in Hunden, en greyhound som enbart Justin kan se.
I ett försök att komma undan bosätter sig Justin på flygplatsen, en icke-plats man befinner sig på när man är på väg till eller från en riktig plats. Men, hur mycket han än försöker så hör han ständigt Ödets sträva hemska röst som varnar och insinuerar. Justin kan inte komma undan sitt öde. Han är maktlös. Eller?
Jag gillade verkligen den här boken. Den är kuslig och tankeväckande. Faktum är att den i stil, stämning och även handling påminner mig om en av mina favoritfilmer, Donnie Darko. Boken tar upp allt grubbel som kan infinna sig när man är 15 år men från en, i mitt tycke, annorlunda och spännande vinkel.
David försöker undkomma Ödet genom att byta utseende och namn. Han börjar kalla sig Justin Case (lysande namn, eller hur?) och hans nya utseende och förhållningssätt framkallar både åtrå och avståndstagande hos människorna runt omkring honom. Klasskompisen Peter och Justins nya vän Agnes är dom enda som kommer honom nära, om man inte räknar in Hunden, en greyhound som enbart Justin kan se.
I ett försök att komma undan bosätter sig Justin på flygplatsen, en icke-plats man befinner sig på när man är på väg till eller från en riktig plats. Men, hur mycket han än försöker så hör han ständigt Ödets sträva hemska röst som varnar och insinuerar. Justin kan inte komma undan sitt öde. Han är maktlös. Eller?
Jag gillade verkligen den här boken. Den är kuslig och tankeväckande. Faktum är att den i stil, stämning och även handling påminner mig om en av mina favoritfilmer, Donnie Darko. Boken tar upp allt grubbel som kan infinna sig när man är 15 år men från en, i mitt tycke, annorlunda och spännande vinkel.
Det som slår mig i boken är ensamheten i ungdomarnas liv. De vuxna finns där men är antingen oförmögna att förstå (Justins föräldrar), frånvarande (Peters föräldrar) eller så fokuserar dom på helt fel saker (Justins löptränare). At vara 15 år kan ibland kännas oerhört ensamt och detta kommer fram på ett sorgligt men tydligt sätt i den här boken. Äntligen en bok som är bra, välskriven (bra översättning) och engagerande på många plan. Senast det hände var nog när jag läste Bryta om.
/Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar