Oj vad det ligger pappersnäsdukar bredvid mig just nu! Jag är visserligen förkyld och snorig men så har jag även precis läst ut Jenny Downhams debutroman Innan jag dör.Vi vet ju alla att vi en dag kommer att dö men drabbas man av en obotlig sjukdom så blir den här vetskapen plötsligt ännu mer verklig. 16-åriga Tessa har varit sjuk i leukemi i fyra år och när vi lär känna henne har sjukdomen nått så långt att det börjar närma sig slutet på Tessas liv. Medveten om detta bestämmer sig Tessa för att ta vara på sin sista tid och göra saker hon alltid velat eller borde göra. Hon skriver ihop en lista med många olika punkter att pricka av. Som nummer ett står att förlora oskulden.
Personporträttet av Tessa är trovärdigt. Hon är krass och tankfull på samma gång. Hon utsätter sig för livet men har samtidigt ständigt en filosofisk fundering på gång. Jag tycker också om Tessas pappa. Hans ständiga närvaro trots hjälplösheten han känner är rörande och fin.
Detta är en sorglig bok men den blir aldrig tragisk och översentimental. Rekommenderas!
/Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar